rebirthing

Respira con fluir…

Luften kommer rinnandes. Dansar med oväntat svängrum och ger energi åt mitt inre som snurrar i cirklar. De svartblå fläckarna täcker över mina sinnen och hindrar mig från att känna mi cuerpo. Jag må vara instängd i den men den är bara ett skal som är menat att förena mig med den yttre världen. Jag har bett alla tankar att lämna mig ifred y således flyger de ifrån mig. Vissa försöker falla, de intar formen av fåglar som tigger om förbarmelse. Jag mottager dem icke, nej, jag förvisar dem till fängelset som tagit oss alla som gisslan. Något föds i pelvis, färdas uppför magtrakterna och kommer till mitt bröst. Öppnar det. När jag kutat min rygg har det furit igenom mig och nu är Det återigen på besök. Jag vill att Det ska göra sig hemmastadd, florera, förföra mig. Åh, varför kan jag inte äga Det? När jag gick över berg uppmanade jag vännen att älska utan att äga, när jag själv ligger under stjärnhimlen är jag oförmögen att applicera mina egna råd på mitt eget liv. Snälla, vänd mig inte ryggen!

Jag ombeds att återigen estimera min kropp. Du är min värsta fiende just nu. Måste du säga till mig att känna mina ben, min rygg och mina armar? I’m trapped. Det är förbaskat svårt att låta min benmärg växa fast i jorden. Ändå är det så vackert att existera.

Vi ska lägga våra arma armar över huvudena och med vänstra armens kraft vända på oss. Medan jag stirrar in i väggen förbereds jag på att ljuset skall komma. Tydligen är jag en individ i en värld där ting såsom ljus och mörker, dag och natt samt godhet och ondska existerar. Min samtid är döpt till informationstiden. Who am I? Pånyttfödd klamrar jag inte mig fast vid någonting.

Du förtjänar all tacksamhet jag kan frammana, men historien om min vilda helg är ett minne blott. Emellertid skall inte det faktum att jag känner bestridas. Att känna är rentutav det viktigaste. Uttryket cogito ergo sum kan fara åt infierno. Jag handlar numera utifrån en ny utgångspunkt. Mitt center. Undrar hur jag kan penetrera det. Vara det.

Sjungandes ett mantra återvänder jag. När jag kommer hem älskar jag mitt liv, att leva, att vara en levande varelse.


Önskar att jag kunde sluta vänta på bekännelse.