wednesday morning 1 am

Nu, när jag varseblivits, kan jag urskilja figur mot grund. Till skillnad från dig förmår jag även att uppfatta grunden mot figuren, däri ligger den mest basala skillnaden mellan oss. På så sätt växlar mitt tillvägagångssätt när jag sätter in stimuli i sammanhang. Oss sinsemellan är jag benägen att behärska många språk. Även om jag slugt närmar mig dem, måste de flöda genom fåran min ryggrad bildat för att sammanfogas med mina chakran. Genom livets kanal skall de komma, javisst, och de skall först förenas med det gudomliga ljuset i mig och därefter kommer mina fingertoppar att explodera. Ur dessa blixtrar nervtrådar och okänd substans (det jag åstadkommit). ...Skulle jag tolka detta som självförverkelse, eller som naturens yttersta gåva till mig?

Himlen förbarmar sig äntligen och fylls av det jag avsaknat sedan jag nådde min senaste destination. Men, himmel, varför gråter du? Himlen svarar – dels sörjer jag det faktum att du är människa och dels hjälper jag dig att odla din trädgård.

I solljuset belyses själva Sanningen. Ack, varför skyler hon sig idag? Med min filosofi och mitt intellekt försöker jag dra av denne hennes fasad – argsint kränger hon gång på gång på sig sina molnpaltor igen. Mitt pånyttfödda sinne för fantasi gör färgfyllda interpretationer av hennes uppenbarelse. Jag är kapabel att vända upp och ned på Mijasbergen och Dalis konst är mig begriplig.

Anledningen till att jag endast kan uppskatta det magra här i världen, är att jag utsatts för brist på stimuli och därför hallucinerar. Våga inte påstå att jag är galen - för det är jag.