Jag finner inte ro
lugnets kvistar
springer inte ur min själs
stam
Till och med om sommaren
regnar det.
Hårt
slår vattnet mot marken
Kartonger
rymmandes gammalt
packas
stoppas i källaren
Nya gardiner
sys
hängs upp
men inte
fladdrar förändring
vinden har övergivit
mig
Mellan trasiga pärmar
och frasiga blad
läser jag
om dåtidens
pessimism
På anspråkslösa sidor
kartlägger jag
tankar
På loppmarknader
köper jag nya
intressen
--
I meditationens tomrum
pratar intuitionen
I drömmen
leker fantasin
Litar varken på
förnuft
eller
känsla
Tvivlar på vägen
jag strövar på
Frågeställningarna
travar i riktningar
jag inte förväntat mig
Tomheten är ful
fyller rummet med
vackra
intressanta
ting
De skänker mig intet
För alltid min egen
För alltid ingens
För alltid slav
Föralltid fri
Alltjämt splittrad
det uteblivna lugnets
fröer
strös överallt
Mångtaliga skruttiga växter belamrar jorden
Aldrig får Jagets stam växa sig stark
No comments:
Post a Comment