inverted world

Yttre föremål kan användas i syftet att reflektera det som pågår – men jag är trött på liknelser. Trött på paralleller och givna lagar. När jag faller, faller, faller – är jag densamma? När jag springer framåt horisontellt – är jag någon annan? Många dimensioner utgör ingen helhet, bara ytterligheter. Sex motpoler finns, de två punkterna på bredden där det finns utrymme att växa, den lodräta avgrunden, änden i atmosfären, mitt förflutna bakom mig och den kommande tiden på andra sidan. Trots att jag tecknat ett diagram har jag inte upplysts. Det som möglar eller sväller innanför mitt bröst utgör fan bara en jävla en ort som man säkert kan kartlägga genom en matematisk formel

january 21st 2010

"we're all going to die, all of us, what a circus! that alone should make us love each other, but it doesn't. we are terrorized and flattened by trivialities, we are eaten up by nothing."

january 17th 2010

Låt strävan efter livets enkla hemligheter teckna min gestalts linjer. Må väven på mina ögonlock vittna om sensibilitet och de blåa grenarna på mina handleder verifiera min vördnad för tillvaron. Jag har fyllt askkoppar med fröer. Illusionerna om er vissnade och era trasiga själv blottades. Är jag en fördomsfull hycklare? Berget, med sin mörka silhuett, vakar över mig medan månen skriker åt mig att ta mig i kragen. Jorden har tydligen vridit sig arton gånger i universums säng medan jag levt. Måste därför kliva upp, sluta slappa och ta tillvara på mina mest produktiva år. Hälsar solen bienvenido varje morgon. Mitt förflutnas spridda trådar har sammanstrålat i en punkt – min iris. Ja, mina ögon förtäljer allt. Har bestämt för mig att ett nytt decennium inleder en ny era. Ser det lustigt ut när jag sticker ut mitt ansikte genom fönstret och kipar efter luft? Förvissades om vart du fått iden om din karaktär ifrån. Den moraliska spelplanen är begravd i skräp. Har sjunkit ned i min naturs gyttjepöl och där funnit en stackars bräcklig själ. Förgäves ämnar jag simma upp till ytan.